Att stärkas i medkänsla

Magen vänder sig något varv när jag hör Yrsa Stenius på radion - inte för att jag känner obehag inför henne. Nej. Hon är en fantastisk och intressant kvinna. Men hon säger alltid något som berör rakt in i kroppen. Idag handlade det om hennes medkänsla i ensamhet. Det är så allmängiltigt och ändå så unikt välformulerat. Varför borrade sig Bo Holmbergs nattligt brinnande lampa in i grannen Yrsas fönster? Varför tillät hon lampan lysa rakt in i sovrummet? Yrsa antydde ett svar som handlar om att få vara delaktig av ljusskenet. Trots att lampan stack i ögonen skrämde den inte. Ljusstrålen blev till en vän som förenade livsöden - ett som trycktes ned av ångest som utvecklar sig när svaret om varför detta fruktansvärda skulle hända inte infinner sig, och ett annat som kämpar vidare i kampen efter upprättelse och frid. När ljusstrålen plötsligt försvann, stockade sig plötsligt alla oundvikliga frågor om varför grymheter drabbar det som ser ut att vara gott?
Yrsa är en stark medmänniska som inte hymlar med sina egna existensiella frågor. Jag beundrar henne och finner alltid något av värde för egen del i det hon berättar. Berättelsen om förgänglighet blir förstärkt genom en relation till den som inte finns mer. Berättelsen om förgänglighet blir förstärkt genom en relation till den som inte finns mer.
Eva Adolfsson var viktig för flera av oss här i Knivsta. Hon lärde mig en hel del: Låt ingen i det akademiska systemet ta värdigheten ifrån dig! Hon talade av erfarenhet. Hon tillägnade sig utan någon svårighet den akademiska formen. Men hon upplevde den som en tvångströja som hon inte ville bli styrd av. Hon blev aldrig tillräckligt produktiv i denna ram. Kanske berodde det på hennes längtan till fritt skapande som inte kunde uttryckas i vetenskaplig språkdräkt?
Hon försökte också lära mig att se barnens behov. Vet aldrig om vi lyckades i förhållande till våra små söner, men de fick i varje fall sin önskan uppfylld att vara lucior på dagis.
Eva lärde mig också dansa franska ringlekar. Hon var så fantastiskt skojig och så otroligt söt när hon försökte få oss att följa alla turerna i den härligt barnsliga leken. Det fanns en intensiv närhet i allt hon gjorde och som tilltalade mig.
Eva finns i aktivt minne. Yrsa Stenius placerade minnet av Bo i förbundet av medkänsla, ett starkt kitt som stärker oss människor till att vara mindre ensamma.